Pryglade pattar

Bröst.
Männens Akilleshäl.
Kvinnlighet i varierande former som drar männens blickar till sig.

Unga fröknars näpna pattar. Toppiga. Styva.
Runda kvinnors behag. Mjuka. Guppande.
Stora. Små. Slappa. Hängande.
Vårtgårdar som breder ut sig som en skogstjärns mörka vatten.

Oftast föremål för väna smekningar.
Penselns borst. Fjäderns dun. Läppar. Fingrar.

Idag enkom objekt. Leksaker.
Hårda klämmor. Piskans fransar. Repets stas.

Jag värmer upp dem med en serie ”örfilar”.
Slag som får dem att svänga från sida till sida.
Därefter nyper jag vårtorna styva.
Vrider fingertopparna tills tårarna tränger fram i dina ögon.
Berättar vad jag avser att ge dem för uppmärksamhet.

Piskar upp dem med livremmen.
Fäster en hård klämma i vardera smultron.
Tar fram en träslev och börjar bearbeta dem på djupet.
Agan övergår i tukt.
En utdragen session som bär inslag av prygel.

Långsamt arbetar jag upp rodnaden på dem.
Från vinterns bleka via ljungens rosa till solnedgångens blodröda.
Sen så låter jag blånaderna växa fram.
Märken som kommer att bre ut sig under de kommande dagarna.
Ömma och värka långt efter att smärtan klingat av.
Gå från lilablå till allt ljusare nyanser.
Blekna bort medan minnena lever kvar.
Jag lämnar minnen och märken i metamorfos dock aldrig ärr i vare sig kropp eller sinne.